"Vad skulle han göra om hon inte fanns? Besöka museer, bo på hotell, bygga vägar?"

det här måste vara något av det vackraste världen skapat och skådat.

där sitter jag på café, sörplar kaffe och skriver kärleksförklaringar till mig själv (jag vet, det låter skumt, men jag behöver det och jag har ingen annan att tillbe, att överhölja med vackra betraktelser, öm tillgivenhet och praktfulla anekdoter)

niotillfem skriver om boken jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket

fan, jag lovar er, det blir inte vackrare än så!

- tacksam för människor som tar sig tiden att scanna in och publicera utdrag ur fina böcker

inser att pengarna från csn inte kunde få komma snart nog nu

det är till kontrabaslitteratur och vårens solostycken, det är klassikern Modus Vetus och Hindemiths bok om rytmer, "den rosa boken, ni vet...", det är en extra kopp kaffe utan att behöva ha dåligt samvete och en fulländad liten fransk kontrabas (ja, alltså csn-pengarna räcker inte direkt till den, men i alla fall).

igår dödade jag Siegdfried, idag spelar jag d-dur skalor, upp och ner, tre oktaver, femtiotolv olika stråk - så taglet ryker

det räcker för nu

wagnerian, om än blott för en dag

jag lever, jag lever, jag lever

och jag är nästan wagnerian, om än blott för en dag

spela orkester, det är lite det som gör livet värt att leva

hänga med Wagner, Brynhilde och Siegfried hela dagen

spela starkt, mycket och vackert

fullt brass, wagnertubor, bastrumpet, 6 harpor

det är lycka!

och lite ömma fingrar för en sån god sak, det är verkligen smällar man kan ta!

Karin Boye

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye ur Härdarna (1927)

dräm dem i marken bara

Är det inte så här det ska vara??

Dräm dem i marken, sen minst tio minuter tills de förstår att lägga sig platt på marken av sig själva.

Jag ramlade över en pantertant-blogg, se länken ovan.

Läsvärd, ja och jag gillar hundapproachen.

Det är lite som Fredrik brukade säga till mig i Arvika:

- Karin, du är kanske lite väl hård mot de stackarna.

De stackarna? Lite väl hård? Jag?

Nej, nu vet jag inte om jag förstår. De ska väl veta sin plats!

Som grabben jag körde hela kan inte du... mot, för att se var gränsen gick.

Den gick inte, vi passerade aldrig den. Det förvånade mig.

Andra höll jag på avstånd. Lite på samma sätt, för att känna av var jag hade dem.

De var tvungna att klara eldprovet.

Det gjorde de väl aldrig, herrarna i hagen.

Kanske därför jag har en oputsad samling av tomtar, gangstrar och afrikanska fotbollsspelare.

De gör sig åtminstone ganska väl i mitt hjälteepos om Arvika.

Det blir inget hjälteepos om den här staden.

Här finns inga hjältar eller vidunder under himlavalvet - här finns gråa dagar och dammiga heltäckningsmattor.

Den "asiatiska" omeletten igår tog kanske knäcken på mig. Inget, jag säger, inget kan göra det värt att sitta kvar och peta i den. Jag hade väl inte ätit mer än en halv banan och en morot på hela dagen sisådär - Jag kunde ändå inte förmå mig att äta den där förbannade omeletten. Döäcklig, gummilik.

Det här "uppsatsskrivandet" tar kanske kål på mig.

Jag låter mig kanske falla offer för alla "måsten".

Jag hatar måsten. Det är lite smått oundvikligt.

Jag är inget offer och det finns inga absoluta måsten - det finns dock konsekvenser. Och de samlar sig på hög.

Jag inte om jag orkar stiga upp idag.

Jag får inte gripas av panik, jag ska bara lägga ner tiden. Det är inte svårare än så. ...

Och jag blir rädd om det flyger en snöboll genom luften som landar vid mina fötter, varför? Om jag tror att nån ropar mitt namn i korridoren, varför? Och jag vågade aldrig hänga med de andra vid fotbollsplanen. På sin höjd vågade jag mig bort till snöhögarna när alla andra hade tröttnat på de och tvinga mig att leka fåniga lekar om tecknade lejon och gulliga konflikter.

Jag tog kanske knäcken på mig själv - men hur gör man då?

Det snurrar, snurrar och snurrar. Jag behöver drämma mig själv i backen. Bekänna färg och ligga platt på marken och visa halsen.

Jag tror inte att jag kan.

Hjalmar Gullberg

ur Förklädd Gud

VII.

Än vandrar gudar över denna jord.

En av dem sitter kanske vid ditt bord.

Tro ej att någonsin en gud kan dö.

Han går förbi dig, men din blick är slö.

Han bär ej spira eller prupurskrud.

Blott på hans verkan känner man en gud.

Den regeln har ej blivit överträdd:

är Gud på jorden, vandrar han förklädd.

VIII.

Tror du att fåren skulle

beta i morgonglans

på gräsklädd jordisk kulle,

om inte gudar fanns?

Tror du att våren skulle

binda sin blomsterkrans

på alla dödas kulle,

om inte gudar fanns?

XI.

Bjuder ett människoöga

till stilla kärleksfest

oss, kyliga och tröga,

som folk är mest,

lägger, som himmelsk läkning

för djupa själasår,

en vän, fri från beräkning,

sin hand i vår,

synes en ljusglans sprida

sig kring vår plågobädd -

då sitter vid vår sida

en gud förklädd.

Hjalmar Gullberg

ur "Kärlek i tjugonde seklet" (1933)

Hjalmar Gullberg

För vilsna fötter sjunger gräset

För vilsna fötter sjunger gräset:

jag är din matta var du går

- räds ej, att natten förestår!

För vilsna fötter sjunger gräset:

mot hemmet styr jag dina spår.

För vilsna fötter sjunger gräset:

under mitt täcke sänks din bår

- räds ej, att natten förestår!

För vilsna fötter sjunger gräset:

du går mot hemmet var du går.

Hjalmar Gullberg ur "Att övervinna världen" (1937)

Tonsatt av Lille Bror Söderlundh

HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄJJJJ eller Varför det kan komma Väl Till Pass att Kunna Italienska

Tja, tutte le belle ragazze!


Äntligen är jag tillbaka. Det har varit lite stressigt dom senaste dagarna. Och det är det fortfarande för jag måste gå och öva nu egentligen. Jag har varit på trettondagsaftonssupé med 5 rätter och ett 1700-talsparty. Jag dansade konstiga danser med Bollen hela kvällen, åt tjock spaghetti och autentisk mat och en gång dansade jag faktiskt med en man som såg precis ut som Rameau. Hur konstigt som helst!

Det är dock inte Rameau som detta inlägg ska handla om. Ni fick en liten försmak redan i de första orden jag skrev - idag ska vi samtala med Monteverdi. OHH MY GOOOOD! asså.

Jag är väldigt glad att nån äntligen har upptäckt CHARMEN i hans madrigaler - dels är det poesi på mycket hög nivå och fullt av intressanta små dubbelmeningar. Jag minns när jag gav Krullis en liten bok med mina favoritmadrigaler i födelsedagspresent. Hon slog upp det lilla häftet med översättningar som jag hade gjort och råkade läsa en text som antagligen var en riktig parodi på vad-han-nu-heter, en känd florentinare som skrev pornografiska historier på 1500-talet (jag ska ta reda på det, promise! Liksom alla andra florentinare på den tiden sysselsatte han sig med att skriva klyschiga dikter och utsätta sina medmänniskor för appalling practical jokes) och hon blev ALLDELES RÖD I ANSIKTET! Så gulligt! Detta är bara en del av charmen i madrigaler - man kan ge dom till sin älskade och få såna här förtjusande reaktioner. Eller så kan man faktiskt sjunga dem. Som en serenad; vem skulle inte bli glad av att få höra detta (på italienska förstås) utanför sitt sovrumsfönster en sen kväll:

Jag brinner, jag brinner,
jag kämpar bland flammorna!
Vänner, grannar, kom hit, kom till den brinnande platsen!
Här har skett stöld, bedrägeri och mordbrand,
Kom med stegar, yxor, vatten och hammare!
Ni heliga kyrkklockor, var tysta -
låt brandklockorna ringa, för jag är hes av att skrika!
Berätta för alla om faran, utelämna ingenting,
och be om medlidande för min stora eld.

Två vackra ögon var tjuven, och tillsammans med Amor
kastade de in gnistor i mitt obetänksamma hjärtas fort.
Ack, men nu ser jag, det är försent...
Man säger till mig:
"Vilket vacker eld! Låt den brinna ut, så att ditt hjärta blir till aska, och var tyst".

And THIS is why we all have to learn Italian. Ja Pausfogel, DETTA är varför jag yrkar på att vi gör en månadslång resa till Italien i september i sommar, bor på ett kloster och pluggar lite språk.

Nästa steg i invigningen i Monteverdis värld blir Poppeas Kröning, men det ska vi inte tala om ännu...... Puss hej
/Krullet

PS nästa inlägg kommer att handla om Lady Gaga, jag lovar

Se vittorie si belle han le guerre d’amore

Krullet har lärt mig ett och annat.

Att uppskatta god musik och inte ryckas med att tro att Monteverdi skulle vara så oskyldig som kan tyckas...

Om vi tar och reder lite i tidigare och ovan nämnda madrigal med text av självaste Fulvio Testi så får vi minst sagt ett prov på detta. Läs och begrunda:

Se vittorie sì belle

han le guerre d'amore,

fatti guerrier mio core.

E non temer degli amorose strali

le ferite mortali.

Pugna, sappi ch'è gloria

il morir per desio de la vittoria.

Concerto Italiano – Se vittore si belle

Alltså,

If love's wars have such beautiful victories,

become a warrior, my heart,

and do not fear the mortal wounds

made by the arrows of love.

Fight in the knowledge that it is glorious

to die of desire for victory.

Det kanske är nån mening med att lära sig italienska trots allt?

gästinlägg II från krullet

Asså heeeejj igen killar å gööörlies, så jävla kul att jag skulel träffa er igen nuuu!! *:)*

Idag har jag inga stora planer på att ge er ännu ett spännande, omspännande inlägg om renässansmedicin ur mitt stora och eklektiska kunskapsförråd. Istället blir det lite snabba spekulationer om vad som ska hända när Pausfogel skaffar sina barn. Eftersom jag inte vill ha några småkottar själv (det enda jag vill ha i min vita villa vid Medelhavet är en stor passionerad kärlek, gamla instrument, orientalisk konst, nån som städar, och en massa böcker), så har Pausfogel lovat mig att jag ska få passa hennes.

Viktor och Alexandra och Edith (som kommer att bli lite retad - självklart på ett kärleksfullt sätt -och kallas "Toaletten" när hon är hos mig......) ska komma och hälsa på mig nån helg då och då, så att Pausfogel och hennes judisk gentleman kan få vara lite ifred.

Vad jag framförallt ska jag göra är att lära barnen Konsten Att Njuta Av Livet. Första steget i detta blir att ge dem lite klassisk bildning genom att läsa högt om kungen Penteus i Grekland som blev söndersliten av galna kvinnor, eller Scylla som blev våldtagen och förvandlad till en näktergal så att hon inte kunde berätta för någon. Sen ska vi lyssna på Palestrina.

Jag ska också visa dem att ingenting är vad det ser att vara (som många filosofer har hävdat) - croissanter med marmelad kan verka vara en maträtt, men man kan lika gärna klistra upp dom under bordet och få sig ett gott skratt. Denna gränsöverskridande attityd är verkligen något jag ska lägga ner största möda på att förmedla.

En annan viktig grej för att man ska kunna Njuta Av Livet är att kunna uppskatta skönhet. Vi ska titta på lavalampan och uppskatta dess lugnande, 90-talsterapeutiska effekt. Och såklart Botticelli. Romersk poesi - Catullus, Ovidius "Kärlekskonsten". Monteverdi.

Nu tycker Pausfogel åter igen att det räcker. Jag ska lära Viktor, Alexandra och Toaletten allt jag kan. Jag lovar!

På återseende girlzz and boyz!!!! *lyssnar på Lady Gaga*

Grymt många puzzzisar på er från

*:)*////Krullet (L)

pausfogel säger

ni vet hur det kan vara, man har ont i hela kroppen;

jag vaknade med ont i magen

man har banne mig lympfkörtlar precis överallt verkar det som

i armhålan, i magen, i ljumskarna, bakom öronen och i ett band i nacken

- vi har ju pratat om det här förut, min mamma brukade när jag var liten säga att det är i lymfkörtlarna som kroppen krigar mot sjukdomen

nu har dagen gått, jag hann äta en tallrik gröt och dricka ett glas fantastisk färskpressad apelsinjuice, förbannad vare den, innan det gick utför

sen har jag ätit två skorpor och en skål ris, mums

det tog en och en halv timme

Krullet övade cembalo under tiden

sen kom hon ut och drog kräkhistorier

kanske skulle man säga att nyår är fulländat, bara det att jag inte drack någon alkohol att tala om, jag fick två matskedar kryddat vin och låna ett glas mousserande vid tolvslaget, jag var ju redan snorig och dan när vi började

nu är jag nöjd, så här mycket har jag inte skrattat på länge, kaninhistorier och tokiga upptåg om vartannat

jag har fått en röd hink, ett glas samarin, vi tänker att det kanske kan göra någon nytta och som ni säkert har läst har vi en väl genomtänkt behandlingsplan

jag har fått en extra filt och bäddat på soffan

Krullet har spelat fantastiska små stycken om Mars och att brinna

man kan ju inte annat än tro att jag snart kommer vara frisk som en nötkärna

gästinlägg från krullet

Häjjj tjejer å grabbar asså!! kul å ses igen :D

Här kommer ett gästinlägg från Krullet (http://kronken.wordpress.com). Som ni kanske har fattat så bor Pausfogel hos mig just nu. Hon kom hit som ett yrväder och vände upp och ner på min tillvaro, som hon alltid gör - pratar turkiska, kräks i toaletterna, snyter sig i gardinerna, somnar på golvet under filmen och en massa andra gulliga saker :) :)

Som ni kanske har fattat har Pausfogel fått magsjuka. Detta är jobbigt för henne och hennes omgivning, som måste tvätta allt hon har tagit i i rikliga mängder handsprit. Det är ju bara inte okej asså, så kan man ju fan inte leva!!!!! Därför har jag här kommit med tre planer på hur man ska bota Pausfogels magsjuka. Eftersom jag är en torr akademiker innerst inne så skulle jag vilja spalta upp dem så att det ser mer överskådligt ut:

1) att rådfråga Marsilio Ficino (1433-14??). Eftersom vi alla vet att magsjuka uppkommer pga obalans mellan de fyra kroppsvätskorna, närmare bestämt av ett övermått av slem, så kommer behandlingen att gå ut på att återställa balansen genom att fördriva slemmet på alla tänkbara vis. Saturnus är planeten som är mest knuten till slemmet, så det är ytterst viktigt att Pausfogel håller sig borta från det mesta som är fuktigt eller innehåller bly, månsken, ugglor och vitt guld under de kommande dagarna, då dessa saker är direkt utsatta för Saturnus, samt även Venus slemmiga influenser.

Så mycket om de passiva delarna i behandligen. De aktioner som bör tas är framförallt att bekämpa den naturliga fuktigheten som finns hos alla kvinnor (detta är ett grundläggande koncept inom medeltidsmedicin - kvinnor är fuktiga och män är torra) genom att sätta Pausfogel under Jupiters och Mars influenser (de mest manliga och torra planeterna). Därför ska hon sättas på en tvåveckors diet innehållandes värme, solsken, skumma örter som man inte har hört namnen på förut, ägg, vitt socker, rent guld, sånger om Apollon och Mars osv samt ett visst mått av åderlåtning.

2) att äta saker som är lugnande för magen. Dvs vi börjar med en socker- och saltlösning, sen lite ris eller potatis (Pausfogel väljer riset eftersom hon inte gillar potatis), och slutligen en massa torkade katrinplommon (eller "svisker" som vi säger i branschen). Om detta skulle få otrevliga konsekvenser så motverkar alltid lite te, eller tabletter för "turistdiarré" alla problem direkt.

3) som den kända cembalisten Wanda Landowska säger: take a walk in the forest, breathe through your nose, don't stuff yourself with chocolate. Kurerar alla sjukdomar från brustna hjärtan och fötter till migrän och magsjuka.

Nu får det vara nog säger Pausfogel. Dessutom håller hon på och tjatar om att hennes blogg ska vara läsvänlig. Vad nu det ska betyda. Lite medeltidsmedicin har ju ingen dött av, va fan!!

Kramissssar till er alla asså :D :D
*hihi*

:) ////Krullet

vi har försökt knäcka lösenordet till krullets dator

sen har vi vandrat runt i  hemmet med gästsängen och försökt vända den, det är inte så lätt som man kan tro

jag har firat nyår med kaniner och blåst såpbubblor som frös, vi har lyssnat på Couperin och druckit mittinatten-kaffe, det snöar glittersnö och jag har ett blåmärke på ryggen

varifrån kom egentligen de tre vise männen?