rakt in i hjärtat

                          Evyn Redar i gårdagens Metro.



in hell I rest my case

Är mållös - i ordets alla tänkbara bemärkelser
a) den ironiska generationen har gått för långt
b) mindfull är det nya system error

På en ofattbarhetsskala mellan
ett och oändligheten är det svårt
att ens veta var en ska börja

Om jag skrattar
- mind the gap
- fuck society
- var i helvete är min armé

Konfrontation

Att ljuga för människor.

Att gömma sig.

Att säga att man ska sova, men att istället sitta uppe hela natten och lyssna på musik som får minnen att sjunga.

Jag går igenom gymnasiet. Göteborg. Skåne. Arlanda. Umeå. Östersund. Allt finns i musiken. Alla känslorna finns kvar. Minnen. Såsom de var igår. Jag vet inte hur människor minns. Hur fan fungerar minnen? Mina minnen är snapshots av det som hände, och jag kan gå in i dem som igår. Jag minns inte allt såklart, det vore omöjligt, men småsaker finns kvar, hänger med, alltid. 

Stort och smått. Det är för mig lika nära att jag satt i mitt garagerum i Knivsta och lyssnade på Beach House, som att jag i förra veckan låg på mattan i mitt vardagsrum och lyssnade på Magnus Uggla, vilket osökt för mig in på att jag fortfarande minns hur Shinkansen rusade fram mellan Tokyo och Osaka för nära 8 år sedan, medan jag lyssnade på 1:a gången av nämnda artist, och såg landskapen rusa fram.

Jag vet när saker och ting hände, men det känns som om det var igår, nästan, nästan alla minnen och känslor. Det är fint, det är fantastiskt fint, men det är svårt, så ofantligt svårt.

Det är påsk nu. Jag minns förra påsken. Det gyllende ljuset. Hur jag gick på Frösön, jag gick på stigen upp mot sommarhagen, och Jefferson Airplanes Today var min musik. Det var så vackert den dagen, och den låten, jag hade nog inte hört den förut, på det sättet, det var så vackert att jag nästan inte visste var jag skulle ta vägen. Ända sedan den dagen har världen, i stundom, varit så vacker att det nästan gör ont. 

Den dagen lämnar mig aldrig. Om 50 år kommer jag fortfarande att kunna gå på stigen där, med det lätt fuktiga gräset, i solens varma, gyllene ljus, med utsikt över storsjön och fjällen. Det är så vackert.