vad gör jag? jag bygger koja!

Krullet undrar vad jag håller på med som gör att jag är så upptagen. Jag är ju i Malmö - där det händer kan man ju säga. Just nu, till exempel, så regnar det.

Men vi har styrt om våra planer, så vi behöver inte gå ut.

Vi har redan varit ute. Gått allén ner, köpt tio kronors-kaffe på det sjysta kafét efter kyrkan, hängt på lekplatsen och gått hem igen. Alldeles lagom med lite sol.

Sen har jag kokat risgröt och stuvat spenat och läst en tidning och gjort en vykortsblomma - det tär på fantasin att vara friställd.

Annars då? Sitter i soffan och lyssnar på Corelli, ser på Solsidan, vickar på tårna.

Imorgon ska vi gå till Möllan och spana in cykelmarknaden - det är vår!

Jag har ett underligt sug efter allt möjligt. Kött, falukorv och till och med fisk (speciellt efter en BBC-dokumentär om bland annat utfiskningen i Söderhavet märkligt nog) - tar detta för att proteinintaget varit lite väl lågt har dock lite dålig fantasi på området. Tips, någon? Kanske the matblogg goes on? Men det är en extrem njutning att ha tillgång till ett välutrustat kök att bara stöka runt i! Säg det som inte Malmö har; tänkte väl det. ... ---edit--- Såg precis en annons med vegetarisk bacon, men där går banne mig gränsen; över min döda kropp. Ska det vara så får det vara på riktigt eller inte alls. Wannabe-mentaliteten går inte hem här inte.

Sa jag lite kaffe och glasstårta på det?

men åååh + lite konsthistoria

Kolla på cembalisten i mitten -- fortfarande iklädd morgonrock. Vilken avsaknad av hyfs musikerna i min instrumentgrupp har!?

Grejen är såhär. Vi har ett litet dilemma att ta i tur med.

Pausfogel bah slutade blogga helt plötsligt verkade det som. Så jag ringde till henne och bah, "vafan, såhär kan du ju inte göra, va troru eller!?" så sa jag att jag skulle skriva ett inlägg för om ingen gör det kommer folk sluta läsa hennes blogg. Och Pausfogel bah, "okej, fine. Skriv ett inlägg du"

Och så idag sätter jag mig framför datorn med en kopp kaffe för att göra som vi kommer överens. Men vad ser jag då!?!? Jo! Pausfogel har gjort ett inlägg, typ igårkväll eller idag (kolla inte så noga) med nån serie i. Vafan!?!??! Tänkte jag då.

Så nu har typ mitt inlägg förlorat sin funktion! Aja.
Istället tänkte jag ge er lite konst att fundera på. Musiker har alltid varit ett populärt motiv - här är ett urval cembalister som tagit plats i konsthistorien:

Vermeer var ett stort fan av att måla av sina familjemedlemmar och kompisar. Här ser vi en virginalspelare och en cellist, som verkar ha tröttnat på att spela och lagt ifrån sig instrumentet.


Denna grupp på tre personer + en hund är mycket intressant - vad utspelar sig här? Ett svartsjukedrama? De olika attributen symboliserar olika saker: en av kvinnorna har en kanna med mjölk, den andra en hund (en vanlig symbol för trohet) och den unge mannen i hörnet visar på inskriften på instrumentets lock. Detta är människor från tre olika klasser som kan enas kring musiken. Men frågan är förstås vad det står på virginalens lock, och eftersom det bara finns bilder i skitupplösning på Internet så får vi nog inte veta. Använd er fantasi istället!


Denna tavla presenterar en relativt vanlig företeelse i under 1700-talet: unga adelsdamer som måste kunna spela ett instrument, och hur de drabbades av bristen på ordentliga lärare och fick istället anlita gamla organister från landet som spelar mungiga och tycker att G-klaven var djävulens påfund. Se vidare C.P.E Bach, Essay on the true art of playing keyboard instruments.


Denna tavla är intressant, inte minst för att kvinnan påminner en del om min lillasyster. Men också för en viss detalj: vad är det för snubbe i bakgrunden som springer runt med en luta!?


Den enda nödvändiga kommentaren till den här bilden, förutom att den är fransk, är: här har vi anledningen till varför kvinnliga musiker bör undvika alltför urringade kläder.


Under romantiken börjar vi plötsligt ana ett större antal porträtt av unga musiker. Kan detta vara mamma och dotter som spelar luta tillsammans?


Varför denna utveckling tog plats är svårt att veta -- kanske ville de romantiska konstnärerna avbilda lite mysigare scener?


Tillslut har vi förstås den moderna varianten av oljemåleri: fotografiet. Dagens musikerporträtt påvisar den stora vikt vårt elitistiska samhälle lägger vid att börja i god tid. Här har man här betonat musikerns ungdom och häpnadsväckande fokus, till skillnad från i tidigare tavlor där det sociala spelet verkar ha varit mer i fokus än det musikaliska.


That's all.
Puss
Krullet

mäkta fint

Vad var det här för fin dag egentligen?

Ingen vanlig dag kan man tänka sig. Nej, ingen vanlig dag utan det var ju måndag!

Grymt!

Solen sken, fåglarna kvittrade och himlen var blå.

Den här veckan ska jag köpa en cykel. Sen ska jag susa fram genom staden som kanske inte kommer få heta Malmö så länge till (alternativt faktiskt inte gör det längre). Jag hittade nämligen nån månad gammal upplaga av Sydsvenskan där man på insändarsidan diskuterade just detta: namnet Malmös vara eller inte vara. Något i stil med att kanske döpa om den till Stockholm eller Göteborg, båda två väletablerade namn som därmed inte behöva satsa så mycket på marknadsföring. Alternativt något mer gangsterklingande; vad som från början startat diskussionen uppgavs inte, varför jag heller inte själv kan komma med en kreativ lösning på dilemmat. Jag tror dock att jag håller mig till Malmö tills vidare, så får vi väl uppdatera oss vad som har hänt de senaste månaderna.

Jag har sedan ett litet bekymmer. Jag tänkte nämligen ha slagit till på skor till min tusenfoting. Men nu har affären här nere på gatan tagit bort lappen och visningsexemplaren gällande försäljning av 1600 par skor styck-pris vid köp av alla, det suveräna priset, 25 kronor styck. Jag menar, det är inte ofta man kan göra ett sånt kap. 40 laxar är ju en lätt match när vi snackar kvalitativa skor till min tusenfoting - inklusive ombyte!

Men vi får väl se vad som händer. Det verkar som att butiken har utvecklats. De har fått upp en skylt, svart. Gjort sin, kanske första, affär - skorna. Jag menar 1600 par tar ju upp lite plats ändå - jag tror det är utveckling på G. Enligt den nya lappen de har satt upp med telefonnummer och allt är det bara att ringa "Vid mer information om butiken". Det känns bra - Så om ni, mina kära bloggläsare, har något uppslag till förslag på företagsverksamhet för det dammiga skyltfönstret, nu med ny svart skylt (och lapp) så är det bara hojta till; undertecknad förmedlar gärna telefonnummer!

OBS att det ej gäller överlåtande av butik ...

Dessutom har jag och Grodan träffat Elin och haft Arvika-häng här i Malmö. Mäkta fint med kaffe på Simpan och popcornkväll nere i gårdshuset; för visst visade det sig att Elins syster bodde på Grodans innergård mest bara av en slump sådär. Mäkta fint, som sagt.